M vill höja skatten för sjuka

Runt om i Sverige förbereds uppsägningar och uppsägningar inom områdena vård, skola och omsorg. Vård och omsorg var redan innan kostnadskrisen var underfinansierad - där personalen går ner på knä och det drabbar alla som behöver det. Detta gäller även hushåll som har sett sina marginaler ätas upp av ökade kostnader för el, mat, bränsle och räntor. När Novus före sommaren frågade fackliga medlemmar om deras privatekonomi svarade tre av fyra att de fått den sämsta privatekonomin de senaste månaderna.

Endast fyra av tio hade mer intäkter än kostnader. Var femte gick minus. I höstbudgeten kunde regeringen ha stoppat botemedlet mot hunger. Men inte den vanliga ekonomin eller välfärden i vanliga människors liv, som regeringen verkar vilja prioritera. I stället har regeringen skickat förslag till ett paket med skattesänkningar på arbetsinkomster som syftar till höga inkomster.

I regeringens förslag ingår bland annat höjda jobbskatteavdrag och avskaffande av utfasningen av jobbskatteavdraget. Det senare drabbar endast personer med inkomster över 65 kronor per månad. För de med en månadslön på Kronor innebär Dessa förslag, om de blir verklighet, en skattesänkning till 1 Kronor. Statsminister Ulf Kristersson, med en månadslön närmare fästet, får en skattesänkning på mer än 3 Kronor.

Detta gäller inte för vanliga arbetare.

Däremot ska skatten sänkas för sjuka och arbetslösa och inkomstpensionstillägget höjas med drygt kronor i månaden.

Med regeringens förslag får en heltidsanställd barnomsorgsarbetare en skattesänkning på cirka 80 kronor i månaden. För en byggare handlar det om SEK. För många grupper med de minsta fälten, som sjuka eller arbetslösa, kommer det inte att finnas mer pengar i plånboken alls. Totalt vill regeringen sänka skatten på inkomst från arbete och pensioner med 15 miljarder siklar. Enligt beräkningar av LO-ekonomer når mer än 5 miljarder människor den tiondel av befolkningen med de högsta inkomsterna.

Garantiersättningen och bostadsbidraget för dessa grupper höjdes vid årsskiftet, men flera parter anser att ytterligare förstärkning av deras ekonomi är nödvändig.

Innebörden av förslaget är att den befintliga skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning förstärks.

Den som inte arbetade eller som hade låga inkomster och fyllt 30 år kan få garanterad ersättning på 11 sen idag. Borgerliga partier, M, KD, L och C, brukar föredra att stärka ekonomiskt svaga grupper med skattesänkningar istället för att öka bidrag och ersättning. De betonar att det borde vara lönsamt att arbeta, och att det som verkligen kan förbättra levnadsstandarden är att få ett jobb.

Vilka bidrag som ska täckas och vart gränsen ska gå är inte tydliga. Alla borgerliga partier väljer att sänka inkomstskatterna genom att fokusera på gråa och medelinkomster.

På vänster sida har S inget förslag om inkomstskattereduktion. S betonar ofta att resurser för vård, skola och omsorg går före skattesänkningar, men vill se en bred skattereform i längden. MP har inga förslag om att minska alla låg - och medelinkomsttagare, bara för dem som är i sällsynta rena kommuner. V har skattereduceringsförslag för dig som har lägre inkomst än den 30 September per månad.

Till skillnad från de borgerliga partierna vill V inte bara att arbetsinkomster, utan även exempelvis sjukpenning och A-kassa, ska täckas av skattesänkningar. S, V och MP vill också höja inkomstskatten. S vill se en " nödskatt "för de" rikaste " för att finansiera utbyggnaden av skyddet. Vad som menas med" den rikaste " anges inte. Inte heller hur hög skatten ska vara.

KD: s pensionsskatt har också sänkts: ja, både på lön och på pension.