Europeiska förbundet för stater
EU-struktur: EU har en unik struktur av institutioner, organ och byråer som alla arbetar för EU: s och EU: s invånares gemensamma intressen. Det finns sju EU-institutioner, åtta EU-organ och mer än trettio decentraliserade organ med specifika uppgifter som sprids över hela EU. EU-val: Val till Europaparlamentet hålls vart femte år för att välja nya ledamöter.
Befolkning, område och öppna gränser. Befolkning: över en miljon invånare, som tillsammans utgör 5,6 procent av världens befolkning. Befolkningsutveckling: Enligt experter kommer EU: s befolkning att dyka upp, och sedan kommer miljoner att minskas i mångkulturella samhällen: cirka 41 miljoner invånare i EU-länder är utländska medborgare. Nästan 14 miljoner av dem är medborgare i ett annat EU-land än de bor i.
Resten kommer från länder utanför EU. I genomsnitt kommer 3,1 procent av invånarna i ett EU-land från ett annat EU-land och 6,1 procent från ett land utanför EU. Yta: 4 miljoner km2. Malta är det minsta EU-landet, både vad gäller befolkning och sfär. Urbanisering: 39 procent av EU: s befolkning bor i en större stad, 36 procent i små städer och förorter och 25 procent bor på landsbygden.
Öppna gränser: tack vare det etablerade Schengenområdet kan människor röra sig fritt över gränserna utan gränskontroller. Detta främjar principen om fri rörlighet i EU, vilket innebär att alla EU-medborgare kan resa, arbeta och bo i ett annat EU-land utan särskilda formaliteter. De nyaste medlemmarna är Bulgarien och Rumänien, som gick med i Mars i Mars: Eurostat-årlig statistik över befolkning, befolkningsprognoser, rymd, medborgarskap, världsbefolkning och stads-och landsbygdsbefolkning och årets statistik över världshandelns andel.
Ekonomi, handel och offentliga finanser inre marknaden: EU fungerar som en inre marknad bestående av 27 EU-länder och, med vissa undantag, fyra länder utanför EU. Här kan varor, tjänster, kapital och individer röra sig fritt utan tekniska, juridiska och administrativa hinder. Gemensam valuta: Euron infördes och är den officiella valutan i 20 EU-länder, det så kallade euroområdet.
Euron har underlättat samarbetet inom EU genom att göra det möjligt för dem som bor i euroområdet att dra nytta av den inre marknaden.
Ta reda på hur EU bildades och vilka principer och värden som EU bygger på, utforska statistik och läs om EU:s språk, symboler och medlemsländer.
De flesta EU-länder exporterar 50-80 procent av sina varor till andra EU-länder. BNP: EU är en av världens största ekonomier och det totala värdet av alla varor och tjänster som tillhandahålls här, dvs. handel: EU är världens största exportör av varor och tjänster och står för cirka 14 procent av den globala handeln. EU: s budget: EU har en egen budget för att finansiera prioriterade områden och större projekt som de flesta EU-länder inte skulle kunna finansiera på egen hand, antingen på grund av projektets storlek eller för flera länder.
EU: s nuvarande långsiktiga budget är cirka 2 biljoner euro. Den konsoliderade bruttoskulden i EU är 82 procent av BNP, vilket är en minskning från topplistan med 90 procent under pandemin. Luxemburg, Bulgarien och Estland har de lägsta skuldkvoterna. Källa: Eurostat-årets statistik över BNP, sektorer, handel inom EU, handelspartner i varor, tjänster, underskott i de offentliga finanserna och konsoliderad skuldkvot samt årets statistik över världshandelns andel.
Energi-och klimatmål: EU strävar efter att bli världens första klimatregion och är en föregångare i arbetet med klimat och en grönare ekonomi. EU har vidtagit åtgärder för att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent till årets nivå. Utsläpp: Under det senaste decenniet har utsläppen av växthusgaser från EU: s ekonomi per anställd minskat med 26 procent. Fossila bränslen: 70 procent av all energi i EU produceras fortfarande från kol, olja och gas.
EU arbetar för att minska bränsleimporten från andra länder, som för närvarande ligger på 63 procent. Förnybar energi: 23 procent av den energi som används i EU är redan förnybar, och andelen ökar ständigt.
Förnybara energikällor är för närvarande den viktigaste källan till elproduktion. Sverige är ett av EU-länderna: nästan två tredjedelar av energin kommer från förnybara energikällor.
Europeiska unionens medlemsstater (mörkblåa), kandidatländer (gröna) och ansökarländer (ljusblå).
Maastrichtfördraget definierade officiellt dessa steg: scenen den 1 juli, 1-31 December, införandet av fri rörlighet för kapital mellan medlemsstaterna. Steg 2 den 1 Januari. den tredje etappen den 1 januari är dagen för det gradvisa införandet av euron tillsammans med genomförandet av den gemensamma penningpolitiken under ECB: s ledning. I fördraget införs kriterier som länderna måste uppfylla för att kunna acceptera euron i fördraget, och det fastställs också regler för hur euron ska fungera i praktiken.
Detta inkluderar en beskrivning av vad ett land måste göra för att bli en del av euroområdet.Syftet med dessa särskilda regler, som ibland kallas Maastricht-eller konvergenskriterierna, är att säkerställa att priserna förblir stabila i euroområdet, även när nya länder inför euron. Reglerna är utformade för att säkerställa att de länder som behöver gå är stabila på följande områden: inflation under observationsperioden på ett år bör den genomsnittliga inflationen i landet inte överstiga inflationen i de tre medlemsstaterna, vilket uppnådde bättre resultat med mer än 1,5 procentenheter.
Nivån på statsskulden det årliga underskottet i landets offentliga sektor bör inte överstiga 3 procent av bruttonationalprodukten och statsskulden bör inte överstiga 60 procent av BNP. Räntor landets långa ränta bör inte vara mer än 2 procentenheter över motsvarande räntenivå i de tre medlemsstater som har bäst resultat under en enda observationsperiod. Landets växelkurs bör ha en växelkurs som är stabil.
Detta innebär att landets växelkurs under de senaste två åren borde ha varit inom det intervall av fluktuationer som fastställts av ERM II-växelkursmekanismen. Det var ett viktigt steg framåt för den europeiska integrationen, de europeiska länderna kom närmare varandra, eftersom undertecknandet av Maastrichtfördraget närmade sig. Vissa politikområden, såsom Finans-och budgetpolitik, förvaltas dock fortfarande på nationell nivå.
De europeiska ledarna enades om ett stort antal åtgärder för att främja ytterligare integration mellan Europeiska stater: stabilitet och en tillväxtpakt och en tillväxtpakt upprättades för att säkerställa en sund finanspolitik i respektive länder. Den europeiska stabilitetsmekanismen inrättades för att ge ekonomiskt stöd till länder i euroområdet som utsätts för eller hotas av allvarliga ekonomiska problem.