Grundskolans tidigare skolår

Ordnings-och disciplinens olika funktioner utgör en tydlig del av den dagliga verksamheten i både förskole-och grundskolans förskolor. Några av dem inkluderar det faktum att barn tilldelas uppgiften att arbeta så kallade hjälpande tjejer. Resultatet i avhandlingen visar att det som min tidigare forskning traditionellt har kallat hjälphjälp flyter in i olika funktioner. Hur det ser ut varierar, ibland spelar barnens kön en roll, medan det gör liten skillnad i sammanhanget, vilket skiljer sig från tidigare forskningsresultat.

Således identifierades också könskategoriseringar. Kategoriseringar visar att de leder till könsrelaterade annonser. Hur golvet är inställt kan variera. Sammantaget visar studien att maskulinitet och femininitet kan förekomma på många olika sätt. Sammanfattning på engelska analyserar denna studie könskonstruktioner, som de visas i förskolan, två förskoleklasser och en klass i första klass.

Analysen bygger på att observera interaktionen... mer vad som händer fysiskt och verbalt mellan barn och mellan barn och vuxna i olika sammanhang. Teoretiskt tar denna avhandling sin utgångspunkt på en sådan plats att könsrelationer varierar beroende på sammanhanget, vilket möjliggör många former av femininitet och maskulinitet. Denna avhandling består av två studier baserade på olika empiriska data.

Den andra studien består av data som erhållits från ett separat fältarbete i en förskoleklass, som jag är personligen ansvarig för. Fältarbetet har ett etnografiskt synsätt, eftersom jag har studerat den dagliga verksamheten i en förskoleklass under en lång tid.

Riksdagen fattade beslut om detta och samma år kom en ny skollag och en skolstadga.

Eftersom forskningen syftar till att studera konstruktionen av kön i utbildningsinstitutioner är Connells resultat särskilt tillämpligt, eftersom han hänvisar till könsmodeller som institutionens könsordning. I den aktuella studien fokuserar analysen på könskonstruktioner som de förekommer i samspelet mellan skolinteraktion, med Connell för att diskutera på global och institutionell nivå.

För att ytterligare förstå dessa processer på institutionell nivå tillämpades Thornes arbete med att arbeta med gränser och skärningspunkter i studien. Analytiska konversationsteorier användes i den första studien för att analysera könsstrukturer när de förekommer i interaktioner på mikronivå. Som framgår av både tidigare studier och resultaten av denna studie är ordning och disciplin viktiga delar av dagliga rutiner i förskolor, förskoleklasser och grundskolor.

Ett sätt att upprätthålla ordning och disciplin i förskolor, förskoleklasser och grundskolor är att använda underlärare. I föreliggande studie hävdas att det som definieras i förstudier som underlärare består av olika funktioner där könskonstruktionen framträder på olika sätt. I denna studie är vikten av icke-verbala handlingar också i analysen och diskussionen. Syftet med denna uppsats är att ur pedagogisk synvinkel undersöka vilka möjliga konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling som kan medföra införande av olika typer av mål för ett lägre läsår.

Vad som kan komma att få för konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling diskuteras i relation till den kunskapssyn som präglar den svenska läroplanen. Verket kan i första hand betraktas som en litteraturstudie, där materialet å ena sidan består av nationella förvaltningsdokument i de nordiska länderna Danmark, Finland och Norge samt i England och Nya Zeeland. Å andra sidan består materialet av forskning relaterad till frågor om läroplaner, mål och olika jämförande studier som fokuserar på läroplanfrågor.

Analysen av målsystemen i läroplanerna i olika länder genomfördes med hjälp av tre teoretiska modeller av läroplanen: innehållsinriktad, resultatorienterad och processorienterad och utveckling. I de tre modellerna ger elevernas inlärningsmål olika funktion och betydelse. Olika läroplanmodeller har skapat antaganden om kunskap och lärande. För att ytterligare förstå de olika målsystemen i olika läroplansmodeller behöver frågan om vad som räknas som kunskap och lärande problematiseras.

Karlgren hävdar att det sätt på vilket kunskap och lärande förstås har genomgått en paradigmatisk övergång från den moderna industrialismens skola till dagens sena moderna skola. I den moderna skolan ansågs kunskap i allmänhet motsvara informationsfakta. I skolan kan du få möjlighet att få kunskap som har utvecklats på andra håll i samhället-helst vid universitet. Att vara kunnig var detsamma som att ha mycket kunskap.

Kunskapsbildning innebär förmågan att behärska de verktyg, kommunikationsmodeller, normer och regler som kännetecknar en viss praxis. Danska, Engelska och finska läroplaner beskrivs som exempel på resultatbaserade läroplaner. Den norska läroplanen kan med viss tvekan ses som ett exempel på en process - och utvecklingsorienterad läroplan.Nya Zeelands Kunskapsperspektiv och målsystemet kan inte betraktas som ett exempel på någon av de tre läroplanmodellerna.

Grundskolan var införd i hela Sverige kring , och folkskolan var därmed avskaffad.

Kunskapsperspektivet i den svenska läroplanen och målsystemet är inte heller lätt att betrakta som ett exempel på någon av de tre läroplansmodellerna. Han har ett kunskapsperspektiv som är typiskt för den sena moderna skolan, och det är tydligt oberoende av innehållet. Att se detta som ett resultat-som ett resultat-är inte heller uppenbart, men till viss del möjligt för att uppnå.

Kunskapsperspektivet i LPO94 gör det svårt som ett exempel på en resultatbaserad läroplan, t. Snarare säger kunskapsperspektivet att för att bli kunnig måste du kunna delta i olika kunskapsövningar. Genom deltagande kan ledningen bli alltmer medveten. LPO94 är inte heller lätt att se som en läroplan som fokuserar på barns processer och utveckling.

Läroplanen ger inte direkta instruktioner om arbetsmetoder och saknar grundläggande psykologiskt utvecklingstänkande. Med tanke på kunskapssynpunkten i den svenska läroplanen är det därför problematiskt att anta, både i processen och i den utvecklingsinriktade läroplanen, att målen för utbildningen ska fastställas lokalt och i förhållande till individen.