Vad beror gängskjutningarna

Sven-Åke Lindgren är professor i sociologi och expert på kriminalpolitik och brottsförebyggande arbete. Bild: Roger granat att dödsfallen i landet ökade tidigare. Men att den negativa utvecklingen så tydligt går emot trenden i övriga Europa är anmärkningsvärt. Det menar Sven-Åke Lindgren, sociologiprofessor och brottsförebyggande expert. Den här studien visar att utvecklingen pågår och att den också syns i ett större åldersintervall, säger han.

Forskning visar att det vanligtvis finns tre omständigheter som kan förklara en plötslig ökning av dödligt våld som detta. Vi talar om illegala narkotikamarknader, konflikter i kriminella grupper och bristande förtroende för polisen i grupper där våldet fortsätter. Riskfaktorerna är dock inte unika för Sverige, utan finns även i andra jämförbara länder. Då är frågan vad som ligger bakom gaptrenden.

Detta kan spela en roll, men det handlar också om många andra faktorer som vi inte har kondenserat här.

Sprängningar sverige statistik

Under de senaste åren har en ökning av böterna för vapenbrott infört obligatorisk frihetsberövande och ökat böterna för vapenbrott. En av de möjliga effekterna av sådana åtgärder är att dödsfallen minskar, samtidigt som de är vanligare. Detta verkar inte vara fallet i Sverige, att döma av den statistik som har presenterats. De kunde köpa vapen på den svarta marknaden som i andra länder, men de har haft en tradition under ganska lång tid att det inte finns många skjutvapen.

- Det kan ha med lagstiftning att göra och att det kan vara lättare att komma undan med en kniv, säger Sven-Åke Lindgren. Jeri Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Det finns inga jämförbara länder som har liknande siffror. De måste också arbeta med andra spelare i större utsträckning för att minska skjutningarna. I rapporten granskas bland annat arbetet med Operation Rimfrost, rikspolisens insats mot gängvåld, som enligt rapporten drogs.

Rapporten anser att polisens arbete inte är så framgångsrikt som polisen representerar det, och att statistiken senare visar något annat. Rapporten anser att Rimfrost-operationen inte föregicks av en noggrant genomtänkt analys eller en utarbetad plan. Två av de fem kapitlen i rapporten är skrivna av forskningskollegan Johannes Knutsson, Professor Emeritus vid universitetet i Oslo.

Tillsammans gick de igenom pressmeddelanden från polisens och polischefernas åsikter i media och analyserade polisregister för att se hur den svenska polisen hanterar gängskjutningar.

Skjutningar i sverige statistik

Rapporten visar att de problem som polisen kämpar med i samband med gängskjutningar är relaterade till en tydlig hierarkisk ledarstil. Målgruppen för rapporten är främst andra forskare, men aktiva poliser och politiker som är intresserade av denna fråga. För att lyckas behövs personer som har haft ledande befattningar och andra nyckelpositioner under lång tid. Politiker måste förstå hur dåligt godkänt detta är och ställa svåra krav på förändring.

Men gängskjutningar är inte det enda problemet med polisen, säger rapporten. Enligt Stefan Holgersson finns det också många andra faktorer som starkt påverkar förutsättningarna för att lösa detta problem.